När man minst anar det

Någonting som stör mej ganska hårt är när man är ute och på väg någonstans och det ska komma fram något fyllekräk och fråga efter cigg. visst fråga på men jag röker inte så nej jag har inga cigg. de som då blir arga och typ börjar skälla på en "jävla snåla fanskap, jävla fitta som inte vill dela med sej!" DET är irriterande!! fan gå fram och fråga någon du ser som redan röker för de har ialla fall. eller ännu bättre. köp dina egna. har du inte råd att röka så gör inte det. och skäll fan inte på andra för det.

men idag ser ni. idag trodde jag det skulle hända när jag var på väg till tåget från jobbet. det kommer fram en "tant" och man såg ju att hon var helt jävla stenad som en hög jävla nunna eller nåt och nästan skriker "HARU CIGG O BJU PÅ?" eeh nääe jag röker inte. fick inte ens svar på frågan innan hennes fråga nr 2 kommer "HUR MÅR DU?" ööh jo tack bra tack. "OKEJ JA MÄÄ". hon såg lite ut som gollum när jag tänker efter. söt men lite läskig.

förlåt gud för mina svordomar. eller rättare sagt. svärord. dom liksom bara flyger ur mej. som en raket som föder ungar i uppskjutningen.



Ps. hade ciggen inte sett lika seriösa och äckliga ut så kanske det hade funnits en liten chans till att jag en gång testade i min tidiga ålder när alla andra gjorde det. nu hade jag nog bara köpt dom för synens skull. CHOKLADCIGG ROCKnROLL!!