Hej då jobb

Då var det gjort. Mitt (förhoppningsvis) sista arbetspass som anställd på donken i partille. SJUUUUUUKT GÖTT!!!! satt och log i bilen hela vägen hem haha.

Blandade känslor just nu. nyss tänkte jag typ "ingen mer donken, farväl till fläckar". mina eksem kommer nu äntligen få chans att verkligen försvinna helt och läka. jag kommer inte längre klia sönder mina armar, händer och fötter, jag kommer inte få några mer brännsår.. med andra ord. det är slut på fläckeriet hehe. Jag behöver aldrig mer svara på klagomål eller försöka förklara för en korkad gäst varför en naturell hamburgare tar längre tid att göra än vad en vanlig hamburgare gör. jag behöver aldrig mer stänga grillen eller göra rent fritöserna och bäst av allt.. byta oljan i fritöserna. hoppade det idag. sorry ;) och när jag ändå är i farten.. jag behöver aldrig mer inventera, jag behöver aldrig mer jaga en medarbetare för att se till att det gör vad de ska, jag behöver aldrig mer gå in i en -20° kall frys och kriga för att få ut det jag behöver, aldrig mer utbilda någon i matsäkerhet och hur man dressar en CB, aldrig mer haccap, aldrig mer rengöra en hel matsal på en timma, aldrig mer dressa en hamburgare. Vill nästan inte ens veta hur många jag gjort på dessa 2,5 åren. Sjukt antal. sjuka mängder.

men däremot så är det sjukt mycket jag kommer sakna också. framförallt allt ball folk, mitt skift, typ alla de gånger det vart kaos och vi skrikit åt varan och snackar skit om gästerna och sen skrattat åt alla dumma grejer vi råkat säga, alla stängningar och nätter där vi vart så övertrötta och garvat ihjäl oss pgr av ingenting, maten, att bara kunna göra sin egen mat och göra den precis som man vill, att kunna provsmaka allt nytt. att bygga ballongvalv, att lyssna på dr bombay på högsta volym på nätterna, att spela deppig musik bara för att bli av med gästerna. fy nu är jag trött. tror ni fattar poängen.

I natt stod vi utanför som vi brukar och jag låste dörren för sista gången,  paulina tog sin nattcigg och så skålade vi med våran ramlösa citrus och våra äpplen. Livet är förjävla bra ibland!